< >

Vikingatiden i Västergötland

Vikingatiden är perioden mellan åren 800-1050. Under dessa 250 år förvandlades Västergötland. Det förkristna järnålderssamhället, med lokala hövdingar och småkungar, börjar sin utveckling mot att bli en del av ett kristet medeltida kungadöme efter europeisk förebild. Under vikingatiden läggs grunden till det som ska bli Sverige, men något enat rike finns ännu inte.

Vem var viking?

Betydelsen av ordet viking är oklar. Vikingar omnämns i anglosaxiska och frankiska krönikor i samband med plundring av kloster och sjöröveri från slutet av 700-talet. Med viking menade man då en sjökrigare från norr. Möjligen betyder ordet viking från början mer specifikt sjömän från området Viken vid Skagerack, dvs från landet mellan Göta Älv och Oslofjorden. Idag använder vi ordet viking i betydelsen av en person som levde under vikingatiden. De flesta människor var vanliga bönder som brukade jorden och som aldrig gav sig av på längre färder, men alla påverkades av tidens strömningar och stora förändringar.

Arkeologiska spår av vikingar

Västergötland som geografiskt begrepp användes nog redan på vikingatiden. I skriftliga källor från 1000-talets slut kallas området Westragothia. De arkeologiska spåren från vikingatiden är få men från periodens äldre skede, 800-talet, finns ändå flera kända gravplatser. I Varnhem, vid infarten till samhället från Skara-Skövdevägen, ligger ett typiskt sådant förkristet gravfält med låga stensättningar över urnan med de kremerade benresterna. Från vikingatidens senare period, 900–1000-talen, saknas där-emot den här typen av gravar. Det tyder på att kristendomen då fick ett allt starkare inflytande i landskapet, vilket också påverkade gravskicket.

Några av de stora gravhögarna i Västergötland, som Skalundahögen på Kålland, kan dateras till vikingatidens äldre period, 800-talet. I dessa mäktiga högar begravde de ledande släkterna sina härskare, både män och kvinnor. Storhögarna var kulmen på det förkristna gravskicket. Den döda kroppen brändes och mängder av dyrbara gåvor och djur offrades på gravbålet. Seden att kremera den döde var starkt förknippad med något »hedniskt«. Under 900-talet kom så den stora omvälvningen som förändrade samhället i grunden, nämligen kristnandet, och med det ett helt nytt sätt att begrava de döda. Den viktigaste skillnaden var att kremationer helt försvann och att de döda lades obrända i jorden. Skandinavisk expansion västerut

Vikingarnas plundringstag i Europa pågick under 800-talet fram till 900-talets början. Därefter följde en lugnare period. Nästa fas av skandinavisk expansion västerut började på 980-talet. Då handlade det om mer regelrätta krigståg, framför allt mot sydöstra England.

Krigstågen organiserades av den danska kungamakten, först Sven Tveskägg och senare hans son Knut den Store. Här deltog krigare från danernas kärnområde, liksom skåningar, hallänningar, västgötar och norrmän. För att bli av med skandinaverna och köpa landet fritt från inkräktarna betalade den engelske kungen Ethelred ut stora belopp i silver under 990-talet, så kallad danagäld. Vikingarna lovade att ge sig av men var snart tillbaka igen. Kung Ethelred tröttnade på den skandinaviska terrorn och beordrade en massaker på daner den 13 november 1002.

Danernas kung Sven Tveskägg hämnades och intensifierade attackerna. Framgångsrika anfall ledde till att Sven Tveskägg år 1013 erkändes som kung över England, men han dog bara några månader senare. Då återinsattes Ethelred som kung igen men blev än en gång besegrad av danerna, nu av Knut den Store som senare gifte sig med Ethelreds änka Emma av Normandie. År 1018 togs en av de största danagälderna ut från engelsmännen, ett belopp som motsvarande flera miljoner kronor i silver. Kung Knut upplöste då delar av sin flotta och betalade ut lön till sitt manskap som återvände hem till Skandinavien. Med sig hade de mängder av engelska silvermynt och massor av nya intryck och idéer. Hundratals sådana engelska silvermynt är funna i Varnhem. Det talar starkt för att också västgötar från Varnhem deltog i danernas krigståg och fick del av danagälden.

Denna sida uppdaterades 2019-05-09

Dela:

Varnhem.se

Besöksadress: Ryttargården,Varnhem
Postadress: Kyrkogatan 3, 532 73 Varnhem
Telefon: 0511-325 86
Org.nr: 212000-1702
E-post: info@varnhem.se

Facebook
Instagram

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår användning av cookies.