< >

Kvinna på vikingatiden

Av vikingatidens hierarkiska samhälle är det männens aktiviteter som lämnat flest spår till eftervärlden. De kvinnor som ändå framträder i källmaterialen tillhörde samhällets elit och kan uppfattas som starka och självständiga.

Den vikingatida gifta kvinnan bestämde över hushållet på gården. Det innebar ett stort ansvar för arbetsfördelning, för barn, djurens skötsel, mathållning, gårdens textiler, olika hantverk och mycket annat. Den tydliga symbolen för ansvaret var att hon hade hand om nycklarna till gårdens hus och förråd. Eftersom gården utgjorde basen i försörjningen var rollen som nyckelhållare och husfru verkligt betydelsefull. Hur annorlunda livsvillkoren var för kvinnorna i botten på samhällspyramiden, och då särskilt de ofria som ägdes av jordherren, kan vi bara spekulera om.

Allianser och nätverk

Det vikingatida Västergötland var ett socialt skiktat jordbrukarsamhälle. Makten byggde på personliga relationer och lojalitet -ju fler trogna desto större makt. Hos släkter som strävade efter makt och inflytande hade döttrarna ett särskilt värde genom att de kunde användas för att ingå lämpliga äktenskap. Giftermålet betraktades som en affärsuppgörelse och målet var att få döttrarna ingifta i andra betydelsefulla släkter. Då fick man mäktiga allierade vars stöd man kunde räkna med om det skulle behövas. Vid giftermålet fick kvinnan med sig en hemgift, alltså en egen förmögenhet i jord, boskap, smycken eller pengar. Hemgiftens storlek varierade beroende på släktens ekonomiska möjligheter.

Kata i den fina murade kalkstenskistan var gift med Kättil. Den runristade gravstenen upplyser också om att Kata tillhörde Torgils släkt. Genom sitt giftermål med Kata kunde Kättil räkna med stöd och lojalitet från Torgils och hans släktingar som förmodligen residerade på en annan stor gård i Västergötland. Giftermålsallianser inom samhällets ledande skikt kunde knytas över långväga avstånd.

Olof Skötkonungs hustru Estrid kom från slaviskt område och hans mamma från Polen. Ett annat känt exempel är Olof Skötkonungs dotter Ingegerd som år 1019 vid 18 års ålder giftes bort med storfursten Jaroslav av Novgorod.

Ingegerd och Kata bör ha varit födda ungefär samtidigt och båda tillhörde ledande släkter i Västergötland. Kanske kände de varandra som barn och tonåringar? I det vikingatida samhället var äktenskapet grunden för familjen och rätten till egendom men det fanns även andra godkända former av förhållanden. Mannen kunde endast ha en hustru men utöver det flera bihustrur eller frillor. Även barn med dessa räknades som del av släkten. Om barnen var födda inom eller utom äktenskapet spelade inte så stor roll eftersom gården tillhörde släkten. Det dåtida arvssystemet, med en arvtagare, gjorde att gården inte splittrades oavsett hur många barn det fanns. Även frillobarn kunde få ärva om fadern ville det.

 

Denna sida uppdaterades 2019-05-09

Dela:

Varnhem.se

Besöksadress: Ryttargården,Varnhem
Postadress: Kyrkogatan 3, 532 73 Varnhem
Telefon: 0511-325 86
Org.nr: 212000-1702
E-post: info@varnhem.se

Facebook
Instagram

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår användning av cookies.